Har puschat kroppens resurser hårt nu, "bara" en vecka kvar sedan kan "allt" få komma, och det gör det som en svallvåg och jag får ge mig. Med cortisonet så hålls smärtorna i shack och livet går vidare!
Har länge funderat på att skriva om detta med linförighet och frittfölj på våra tävlingshundar, så nu gör jag det!
Man lär in momenter genom att visa, stötta, locka, hetsa och motivera hunden till att gå vid vänster sida med bogen i höjd med knät och gärna med visad kontakt (titta upp på föraren) men det sistnämda går till överdrift. Vad står i reglerna!? Vad är visa kontakt!? Ja inte är det, att hunden nästan sittandes under gång tittar rakt upp i armhålan på föraren iallafall. Och inte är det att hunden går bakom heller!
Senaste trenden är den "sittande" varianten, personligen tycker jag det är ursnyggt, hästmänniskan i mig gör sig påmind, en blandning av piaff/passage/levade. Min Ricco har naturlig fallenhet att gå så, pga vinkelförhållanden och att aktivitetsnivån i honom gör att han kan gå så, kul tänkte jag och började träna honom så. På schäfer SM så fick en hundförare neddrag på betygen av domaren som ansåg att det inte var en naturlig gångart för hunden. Hundens framben kastas ut och släpps ned likt hästarna, samtidigt som hunden går hukandes/sittande med bakpartiet.
Man får fram ett otroligt snabbt sättande och momenten där hunden skall stanna, lägga sig och sätta sig under gång går snabbare. Varför då?, jo hunden går redan i en rak possition som gör att den inte behöver, efter att kommando stanna givits, svänga ut från förarens ben och finna balans för att sedan bli stående.
Ur hunden synvinkel. -Stanna! - sväng ut huvudet, sätt ned vänster framben, balansera med höger fram samt stanna.
Om hunden redan går rakt (tittar i armhålan), så blir det..
- Stanna! - sätt ned väster och bromsa höger framben mycket snabbare eller hur, har sedan hunden gångstilen passage/piaff så slår den snabbt ned fötterna till stoppet. Va fint, tänkte jag och började nöta med Ricco.
Träffade en bekant som tävlar på hög nivå som också tyckte det här var snyggt, till dess att han insåg den effekt det får på kroppen på hunden. Hans hund var ca 2 år och hade redan fått problem med rygg, knän, haser och ledbanden i frambenen!
Tanken hos mig gick tillbaka till en av mina gamla hundar, som faktiskt fick just ledbandsskador i frambenen vid 5 års ålder förvisso, när vi tränade så hade jag lindor på henne, precis som på hästarna just för att hon , slog ned frambenen då hon "paradade" likt en häst.
Det är ju inte bara under tävling som hundarna ska gå på detta viset utan även under all träning, så snacka om belastning på frambenen då de studsar fram på ett ben i taget!
Funderar även på att de flesta hundar i sitt fria följ, oftast går i en någon form att motiverad possition.
Vi ser en form av sågande possition, den är ofta snedställd, ett ojämnt avstånd till förarens ben, possitionen kan vara belastande på förarens ben, den är också ofta framskjuten så att vänster svängar blir svåra, den hoppar och belastar därför föraren, den är dessutom många gånger väldigt "tittig" på allt runtomkring. Listan på felbeteenden kan göras lång, då hunden är tränad att gå i possitionen på hög förväntan av jakt eller på tigga godis! Hundarna jobbar på en hög stressnivå, vilket ger en otalig massa felbeteenden eftersom impulskontrollen inte räcker till!
Det här fungerar utmärkt i inlärningsfasen, då vi visar, motiverar, stöttar och uppmuntrar hundarna till ett beteende, men för att få hunden att koncentrera sig med en hög motivation utan stress måste vi också ställa krav på att den skall göra detta!
Om man då bara vågar kräva att hunden skall göra rätt, dvs om den tränger - gräla på den, brister den i koncentrationen - gräla på den och belöna endast rätt rätt utförande.
Om vi tar en hund som har ovanstående problem i fria följet, om man helt ärligt tar den i nackskinnet, lyfter den, släpper och sedan med förnyad energi glatt kommenderar fot och går, så kommer den hunden att gå, snyggt, fokuserat utan ovanstående brister. Den vill ju vara lydig och det med en hög motivation men utan stress!
Det är naturligt för en hund att visa kontakt och uppmärksamhet, men bara mot en chef! Så hur svårt kan det vara!?
Stay Safe!
6 kommentarer:
Satan i gatan vilket intresant inlägg,hela upplägget menar jag då.
Detta borde ut i brukshundstidningen o schäfertidningen för att skapa debatt,,,för förare och främst för domare,på vilken nivå vill vi egentligen ha ett fritt följ,hur ska domaren döma,vad ska prioriteras för förarna tränar ju för domarens siffror.
Sen vill vi ju ha hållbara hundar,som vi hästmänniskor säger,träna en häst i rätt balans så håller den länge.
Skitbra inlägg.
Kramen Yvonne
Igår insåg jag med full kraft sanningen i detta inlägget. Bacci taggar igång till tusen och inte undra på. Det ser så "snärtigt" ut när hon trippar fram att jag lagt ALLDELES för hög motivation i belöningen.
Igår tänkte jag testa Jontes förslag om att bara gå tills hunden slappnar av och inser att det är allt som ska göras. Efter 10 minuter var hon ännu mera i gasen, än när vi började. Hon slog ihop käkarna över sitt inbillade godis och slickade sig sedan om munnen.
Idag provade jag igen och efter 25 minuter släppte hon kontakten, positionen blev bättre och hon var inte längre lika stressad. Hon ruskade sig till och med.
Problemet för min del är att de två första momenten kräver så mkt koncentration och blir man blockerad, så funkar det ju inte. Sedan måste jag fundera ut ngt annat sätt än att ta tag i henne när det blir fel, för det stressar bara upp henne ännu mer.
Kram
Hej Hanna! Jag svarade dig på ett mail, hoppas att du fick det?
Tips är hörlurar med skitbra musik det gör det lättare att finna kraft åt sig själv, det hjälper iallafall mig. Ta allt sakligt inte personligt i hundens utbildning, jag är lite snällare än Jonte och går in och berömmer hunden tidigare i början än vad han vill, just för att jag inte kan/orkar ligga kvar så länge i auktoriteten och hoppas att jag kan slussa in hunden i rätt beteende fortare på så sätt! Ring mig om du inte fattar vad jag menar eller så är det så att det är dags att vi ses!? Rose
Mailet har nog kommit bort i cajberspace, men musik är nog en bra idé. Jag berömde faktiskt henne när hn gick fint, men lugnt och sansat med rösten. Positionen brydde jag mig inte så mkt om, utan tanken var att minska stressen först och utifrån det börja jobba med rätt position.
Hoppas ni kommer ner innan valparna åker, annars får vi se till att ses snart.
Kloka mor! :)
Väldigt klokt tänkt .lotte
Skicka en kommentar