tisdag 25 januari 2011

Lupus som att slåss mot en drake!

Segt, kroppen värker, lederna skriker, huvudvärk, tröttheten är värst men proverna ser bra ut, så allt är okej!? Det är svårt att mentalt hålla allt på avstånd när tillståndet inte håller sig konstant! Annars är människan en fantastisk maskin som har försvar och lösningar på det mesta som händer i kroppen! Just nu ökar min kropp på adrenalinet så pass att smärtorna blir hanterbara =), det gör att man känner sig hög ibland, nästan fnittrig fast det kanske är tröttheten som gör sig gällande?

Att mentalt förneka sjukdomen gör mig starkare, jag är fortfarande i förnekelse fasen, där är jag trygg och slipper vara sjuk. Så fort jag bara tänker på att acceptera allt det så känns det som om man bryter ihop och jag är rädd att allt blir ännu sämre. Det känns som en svallvåg som kommer över mig och när jag besöker sjukhuset gör det inte saken bättre. Att se de som gett upp eller de som är mycket sjukare, får mig att vilja slåss ännu mer!
 En vän till mig har slagits med cancer länge nu och när vi samtalade häromdagen så insåg vi att man slutar att säga något till någon om sitt tillstånd till andra. För att man inte vill "klaga", "beklaga", "verka gnällig osv för att gemene man inte egentligen lyssnar på det man säger, när de faktiskt frågat hur man mår av artighet så vill de flesta inte veta mer än - "Tack bra, själv då? Då är det lättare att svara - "Jo, tack allt är ok! (
Sjukdomen är ju osynlig för det mesta)

Jag hade "Kalium läckage" och alla muskler påverkades av det, hade kramp, sendrag och träningsvärk, det värsta var att veta att hjärtat är en muskel och vi inte visste vad som kunde ske. Och då värdena återgick till normalt igen så var det en sådan otrolig lättnad att jag grät. Levde på det i flera dagar! Samma för min vän som inför julen fick veta att cancern hade minskat i omfång och att Vännen inte blev illa sjuk av behandlingen denna gång, vilket gör att det skulle funka med mera behandling och kanske få allt att bli ännu mindre, vilken lättnad och vilken nystart på det nya året! En sådan glädje man kan känna för små segrar mitt i matchen, det får en att orka mera! För slåss mot draken det ska iallafall vi göra!

Så vad är en kloklippning på en aggressiv hund? Bara ett "vägbump"!

Stay Safe!

3 kommentarer:

Team-Z sa...

Saknar ord/tankar .blir stum av häpnad av den enorma vilja att besegra en sjukdom.
Bigh hug

Victoria sa...

Fast ibland måste det bli sämre, innan det blir bättre!
Jag tror att sjukdomen blir lättare om man accepterar den (tror)

Sen är det alltid lite spännande och se vad som gör ont när man vaknar :)

Rose sa...

=) Ja, Viktoria du har helt rätt, det ger ju lite spänning i livet!
Jag har lärt mig att man måste acceptera läget så pass att man iallafall sköter om sig! Gör det du med!// Rose